Andra sidan baren

Efter 5 dagar i London känns det  som om vi bott här i en evighet. Vi står på rätt sida i rulltrappan utan problem. Vi äter peanutbutter  till frukost , lunch och middag och framförallt; vi åker tunnelbana med stil. Att köpa Oystercard var en välsignelse, nu kan vi åka hur mycket vi vill , när vi vill och vart vi vill i en månad och det har vi gjort också men tjeeena vad det är trångt. Stockholm är en piss i havet efter detta. Efter att ha stått på tuben i rusningstider, vilket är precis vad vi måste göra för att åka till och från skolan, har du fått din dagliga dos av mänsklig närkontakt. När den rullar iväg från stationen ramlar du in i personen bredvid och kan liksom inte stå rakt förrän tåget fått upp farter. När det stannar är det samma sak fast tvärt om. När du ska gå av eller på knuffar( läs: kladdar )  du på alla som är i vägen och liksom trycker dig mot dom för att komma fram. Hur mysigt låter det inte?